Märkningen av vilt och insamlingen av data fortsätter i projektet GRENSEVILT. Hittills i år har man lyckats märka sex vargar och en järv och vecka åtta börjar märkningen av 17 älgar. Sändarna som används positionerar djuren minst sex gånger per dag.
Det har forskats på varg i 20 år i Skandinavien, men i Värmland, Dalarna och Hedmark som är fokusområde i projektet har mycket förändrats i och med vargens förtätning och att järven har tillkommit. Påverkan på älgstammen har varit märkbar och målet med forskningen är att skapa ett bättre underlag för gränsöverskridande viltförvaltning och om möjligt dämpa konflikten i rovdjursfrågan.
En viktig del i GRENSEVILT är också att forskarna ska kommunicera ut deras resultat till allmänheten och berörda organisationer. På sidan dyreposisjoner.no kan alla som vill följa älgarnas rörelsemönster, och delar av året även vargarna. 21 älgar märktes förra vintern, en i Norge och resten i norra Värmland. De preliminära resultaten visar att 70 procent av dem vandrade in i Norge medan 30 procent var stationära. Och älgarnas rörelsemönster kan vara problematiskt för skogsägare och jägare. Det är inte helt ovanligt att älgen håller till i ett område och orsakar betesskador på skog och sedan går de i ett annat område när det är dags för jakt. ”Vissa markägare få bara problematiken medan andra får nyttan att kunna skjuta dem”, säger projektledare Camilla Wikenros. Flera analyser kommer genomföras när projektet har ett fullständigt dataunderlag från flera säsonger.
Mer om GRENSEVILT och märkning av älg, varg och järv finns både 9 minuter in i SVT:s Rapport samt i ett inslag från SVT Värmland.
