En central del i projektet är kunskapsinhämtning. GRENSEVILT arbetar bland annat med att fånga och märka djur med GPS-sändare för att få detaljerad kunskap om djurens rörelsemönster. Det handlar bland annat om att kartlägga rörelser i relation till administrativa gränser. Det som för älgar, vargar och järvar är ett sammanhängande barrskogsområde är för oss människor en karta full av gränslinjer. Allt från fastighetsgränser till riksgränsen. Skog, jord och vilda djur förvaltas olika i Sverige och Norge baserat på lagstiftning, historik och olika intressen.
Projektet GRENSEVILT arbetar med att skapa förutsättningar för en förbättrad och gränsöverskridande flerartsförvaltning av älg, varg och järv. Projektet inkluderar också frågor om jakt och skogsbruk.
Hur gör djur?
GRENSEVILT använder data på rörelsemönster för att studera hur många bytesdjur rovdjuren tar, hur stora arealer de utnyttjar, och hur de interagerar med varandra och med sina bytesdjur.
Under hösten 2019 genomfördes fältstudier för att ta reda på hur människans älgjakt kan påverka rovdjurens val av föda genom att vissa slaktrester lämnas kvar i skogen av jägarna. Studierna visade bland annat att vargarna i två vargrevir dödade älg lika ofta under hösten som tidigare dokumenterats under vintern. I ett tredje vargrevir dödades färre älgar än under vintern men vargarna kompenserade detta till viss del genom att besöka slaktrester efter skjutna älgar och att dessutom döda flera grävlingar. Studierna visade att järvar i stor utsträckning utnyttjar slaktrester från skjutna älgar, vilket tycks vara den viktigaste födokällan under denna period, men även älgkadaver som vargarna lämnat efter sig. Dessutom äter järvarna mindre arter som hare, bäver, smågnagare, tjäder och orre.
En järv besöker resterna efter en vargdödad älg i ett vargrevir i södra Dalarna. Bilden är fotograferad med automatisk fältkamera som sätts upp vid rester från vargdödade och skjutna älgar för att undersöka i vilken omfattning järvar äter av resterna.
Följ älgen på webben
Projektet arbetar även med ett omfattande nätverks- och kommunikationsarbete, som tillsammans med kunskapsinhämtning ska bidra till en gränsöverskridande och inkluderande viltförvaltning. Nätverket består bland annat av markägare, intressegrupper och offentlig förvaltning och dess viktigaste funktion är att vara ett forum för öppen dialog mellan olika aktörer om utmaningar med dagens förvaltning av älg och rovdjur, och framtida scenarier.
Även gentemot allmänheten arbetar GRENSEVILT aktivt med kommunikation, till exempel genom webbsidan www.grensevilt.weebly.com, sociala medier och möjligheten att följa GPS-märkta älgar (med två veckors fördröjning) via www.dyreposisjoner.no
Projektägare är Sveriges lantbruksuniversitet och Høgskolen i Innlandet.
Interreg firar 30 år vilket vi uppmärksammar i en artikelserie. Projektet GRENSEVILT hör till temat alla har vi grannar.
