En mer jämlik vård
–AI kan hjälpa oss att se till att de som bor långt bort från akutsjukhus får samma behandling, säger Finn Samuelsen från Høgskolen i Østfold projektledare på norsk sida.
AI kan värdera tillståndet som patienterna har, vart ambulansen ska transportera patienten och hur snabbt det behöver gå. Den tekniska utvecklingen har gjort att vi nu kan utrusta ambulanser och ambulanshelikoptrar med AI-teknik, säger Finn Samuelsen.
AI-tekniken är också möjligt att utveckla som stöd för patienter i hemmet.
– Hjärtsvikt är en mycket handikappande sjukdom som ökar i samhället, eftersom vi lever allt längre. Ofta hamnar patienten på akutmottagningen där de kan bli sittande länge. Med hjälp av AI skulle patienterna istället kunna få snabb återkoppling på sitt tillstånd i hemmet och slippa åka in till akuten i onödan, säger projektledaren på svensk sida Anders Jonsson från Högskolan i Borås.
En patient som befinner sig hemma kan till exempel få besked om dosen av medicinen ska ökas eller minskas. AI kan också tala om för patienten när det är dags att uppsöka läkare och automatiskt skicka personen till rätt mottagning.
– Det här ökar patientens trygghet och egen kontroll över sin sjukdom och patienten kanske kan stanna hemma längre. Dessa faktorer har stor betydelse för patientens livskvalitet, säger Anders Jonsson.
Ökad träffsäkerhet
Genom att mata in patientdata, som exempelvis blodtryck och puls, i ett program med artificiell intelligens skapas en objektiv
Finn Samuelsen, norsk projektledarebedömning av vilken behandling personen behöver. Fördelen med AI i jämförelse med ett simplare dataprogram är att den utvecklar sin intelligens för varje gång den används och att bedömningen därmed blir mer exakt över tid.
–AI lär sig varje patients symptom och göra individuella anpassningar. Idag är träffsäkerheten inte alltid så hög för individen, eftersom data vi använder är baserad på grupper. AI är självlärande och ger feedback hela tiden, säger Finn Samuelsen.
Men det är mycket som måste vara på plats innan AI kan börja användas kliniskt och då främst fungera som ett stöd för beslut av sjukvårdspersonal.
– Det krävs först kvalitetssäkring så att diagnoser ställs på rätt sätt, stora kliniska implementeringar och etiska bedömningar. Det är alltid den behandlande läkaren som är ansvarig för besluten.
Samarbete över gränser och vetenskaper
AI-tekniken kräver tillgång till stora mängder patientdata. En möjlighet för projektet öppnade sig genom samarbetet med Sykehuset Østfold
som samlat all patientdata elektroniskt, något som de var först i Norge med att göra.
– Vi fick positivt stöd från både forskningschef och sjukhusdirektör. Vi möttes av fackmänniskor som inte såg spärrar utan möjligheter, säger Anders Jonsson.
Just samarbete är något som både Anders Jonsson och Finn Samuelsen ser som själen i projektet. Förutom samarbete över gränserna och möjligheten att dela data, så har det inneburit att olika vetenskapsgrenar, datavetenskap och medicinsk forskning, har kunnat mötas.
– Det är ett stort språng mellan de olika disciplinerna, med det har fungerat väldigt bra. Vi har alla patientnyttan för ögonen och kompletterar varandra, säger Finn Samuelsen.
Nästa steg
Utmaningen framöver är att implementera forskningen kliniskt. Ett av delprojekten handlar om beslutsstöd för bedömning av DVT, djup ventrombos (blodpropp i de djupa venerna) och där hoppas Finn Samuelsson att implementeringen ska kunna påbörjas inom ett år.
Ett annat delprojekt handlar om att utveckla ett AI-baserat beslutsstöd för ambulanspersonalen i bedömningen av patienter som drabbats av trauma, vid till exempel en trafikolycka eller fall i hemmet.
– Vi är i uppstartsfasen av en testbädd, en prototyp som vi kan testa i en simuleringsmiljö. Det handlar om ett system som kan rekommendera till vilket sjukhus som patienterna ska skickas för bästa möjliga vård, baserat på hur allvarligt skadad patienten är, säger Anders Jonsson.
Hur kan då framtiden se ut för AI inom vården och hur påverkar AI som beslutsstöd läkarrollen?
– AI kommer inte att ersätta läkaren. Istället kommer AI att jobba ihop med läkaren. Tekniken blir ett komplement som frigör resurser och tid för sjukvården och som ökar patientens trygghet. Nu finns tekniken för att göra detta. Men däremot är inte lagstiftningen på området på plats ännu, säger Anders Jonsson.
Läs mer: