Dagens samhälle ställs inför många olika typer av kriser och för att kunna hantera dessa krävs handlingsförmåga och beredskap. Många av de kriser som uppstår är komplexa, gränslösa, och kräver samordning mellan flera samhällsaktörer. Värmland och Hedmark har gemensamma risker bland annat i form av naturolyckor kopplade till stora vattendrag, skogrika landskap och stora, glest befolkade områden. I regionen har aktörer med krishanteringsansvar identifierat behov av ökad samverkan och ökad förmåga att hantera kriser. Den bästa vägen till ökad krishanteringsförmåga är att öva, men det är mycket kostsamt och tidskrävande, varför det inte sker så ofta som det borde.
Med utgångspunkt i behov som identifierats av dessa aktörer har ett brett konsortium av samhällsaktörer från näringsliv, universitet och myndigheter på lokal och regional nivå på båda sidor landsgränsen samlats i projektet Preparing for Future Crisis Management (kortnamn CriseIT) där tre huvudsakliga uppdrag har genomförts under 2016-2018:
1. Identifiering och analys av behov av digitala verktyg för krisövning
Genom workshops, konferenser, nätverksmöten, och intervjuer har en solid grund kunnat läggas för att åskådliggöra de utmaningar som finns kring krisövning idag och hur de kan tacklas i framtiden med hjälp av digitala verktyg. Projektet har bl.a. tagit fram en rapport som syftar till att identifiera och beskriva förutsättningar och hinder för effektivare krishantering i gränsregionen. Geografiska, demografiska, juridiska och organisatoriska faktorer har undersökts på norsk respektive svensk sida. Vidare har även en svensk-norsk parlör tagits fram som ska fånga ord som samverkande organisationer har nytta av när de övar krisberedskap och krishantering.
2. Utveckling och test av metoder och digitala verktyg för krisövning
Fyra digitala verktyg togs fram i projektet för att täcka upp för de olika behov som kartlagts, baserat på vetenskapligt beprövad metod. Över 70 tillfällen av individuell träning, planeringsprocesser och övningar har sammanlagt genomförts under projektets gång. Bl.a. har en övning genomförts med verktyg utvecklade inom projektet i gränskommunerna Våler och Arvika.
3. Kvalitetssäkring, samordning och nätverksbyggande
Projektet har följt en process där medarbetare på ett stort antal organisationer tillsammans har hjälpts åt i strävan mot projektets mål. Detta hade inte varit möjligt utan stort engagemang men också ett gediget och strukturerat arbete för att kunna samverka, nätverka och sprida nya rön. T.ex. har de digitala verktygen arbetats fram av företagen i projektet, EON Reality Norway, Redpill Linpro och Information Design, i samarbete med forskare och studenter utifrån behovsägarnas önskemål.
Genom dessa, och fler resultat från projektet som finns att ta del av i slutrapporten, har projektägarna Karlstads universitet och Høgskolen i Innlandet tillsammans med partners uppnått det övergripande projektmålet om att minska gränsregionala hinder för god krisberedskap genom att utveckla nätverk, metoder och IKT-verktyg som möjliggör enklare, billigare och effektivare krisövningar. Genom ett nära samarbete mellan projektets partners i ett stort antal workshops, samskapade systemutvecklingsaktiviteter, praktiknära och behovsdriven forskning, konferenser med goda exempel m.m. under utvecklingen av projektets resultat har projektet även bidragit till att insatsområdets mål om att öka FoU- och innovationsförmågan i företag och organisationer.
Det är svårt att på tre år mätbart kunna öka samhällets förmåga att hantera kriser, men projektet har på denna tid genom att grundligt identifiera behov och föreslå, bygga och testa lösningar tagit de första viktiga stegen i en sådan riktning. Potentialen är hög, och det är tydligt! Arbetet med att förbättra den gränsregionala krisberedskapen genom digitala verktyg fortsätter i projektet CriseIT 2 – Implementing Future Crisis Management.
